Viktig information
Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Vi rekommenderar att du läser fondens faktablad och fullständiga informationsbroschyr innan du köper andelar i en fond.
Krönika: Ryska aggressionen enar väst
När Winston Churchill formerade Förenta Nationerna efter andra världskriget sade han ”Never let a good crisis go to waste” och nu i samband med den vidriga ryska invasionen av Ukraina kan vi se att länderna inom Nato och EU agerar i samma anda.
Vi hoppades in i det sista att hotet om ett krig i Ukraina mest handlade om geopolitisk förhandling. Tyvärr visade de sig att Rysslands president Putin under lång tid planerat denna hänsynslösa invasion. Hade Putin lyckats med en snabb framfart genom Ukraina och avsatt den ukrainska regering, hade han förmodligen gått som segrare ur denna strid. På samma sätt som vid annekteringen av Krim, skulle det gått så fort att politikerna inte hunnit enas om några kraftfulla sanktioner. Men denna gång hade Putin helt missbedömt situationen.
Det ukrainska folket ser sig inte som ryssar utan som ukrainare och européer. Och denna invasion var dessutom ett så tydligt skolboksexempel på en illegal invasion och att världssamfundet inte behövde några överläggningar. Nato som varit en ganska sömnig organisation de senaste 30 åren vaknade till liv. Än större var enigheten i EU som tillsammans med USA införde de tuffaste sanktionerna i historien gentemot ett land. Tidigare har alltid något land inom EU menat att sanktionerna gjort dem till förlorare och de har därmed urvattnat styrkan i sanktionerna, men ej denna gång. Den tuffaste sanktionen, menar vi har varit att frysa den ryska centralbankens valutareserv.
För bara några veckor sedan publicerades en vetenskaplig artikel, där man just lyfte denna sanktion som en möjlighet. Vid tiden för publikationen avfärdades förslaget av politiker och tjänstemän som fullkomligt galen, några veckor senare stod ett enat USA och Europa bakom det. Detta är en åtgärd som kommer att göra rubeln i princip värdelös. Ryssland framstår alltmer som en pariastat där inget företag i väst vill ha något att göra med landet. Som en följd av detta avyttrade vi på Öhman Fonder våra ryska aktier från vår tillväxtmarknadsfond, den enda fond som innehållit ryska värdepapper.
Det är svårt att bedöma det finansiella utfallet av Rysslands invasion av Ukraina men i nuläget ser det ut som att det tyvärr kan bli ett utdraget förlopp. Vi bedömer att sanktionerna kommer kvarstå så länge den nuvarande ryska ledningen sitter kvar. Under tiden kommer Ryssland behöva hantera en galopperande inflation med en bakbunden centralbank. Något som är viktigt att komma ihåg är att även om det pågår en vidrig invasion av ett demokratiskt land står inte världsekonomin stilla. Det kan låta både krasst och ologiskt, men investerarnas riskaptit behöver inte vara nedtryckt under hela perioden som kriget pågår. När osäkerheten har nått klimax finns det förutsättningar för riskaptiten att repa sig, men det är för tidigt att bedöma om vi har nått den punkten än.
I den finansiellt positiva vågskålen finner vi att företagen är välkapitaliserade och att efterfrågan på arbetskraft och konsumtion är stor. Kina kommer dessutom prioritera sitt tillväxtmål på 5,5 procent i år och har redan börjat stimulera ekonomin. Kina har också intresse av att oroligheterna inte sprider sig till andra delar av världen, då det kan rubba de kinesiska tillväxtmålen, varför de vid ytterligare eskalation kan komma att gå in som medlare. I den finansiellt negativa vågskålen finner vi förstås att vi återigen får en utbudschock i form av högre energipriser och högre matkostnader.
Den ekonomiska timingen kunde inte ha varit sämre, när prognosen var att flaskhalsarna var på väg att lätta i efterdyningarna av pandemin. Vi ska dock inte utesluta att stater kan gå in och bemöta de negativa effekterna av energipriserna med skattelättnader om det är uppenbart att prisökningarna beror på sanktioner. Tidigare har oljeprisspikar så småningom lett till amerikansk recession, dock är den amerikanska ekonomin mer stryktålig nu, då man med hjälp av skifferolja är oberoende av oljeimport. Även om det är sannolikt att USA kommer undvika en recession, bedömer vi att den makroekonomiska miljön ändå är negativ för riskfyllda tillgångar.
Inflationstrycket har nu spritt sig till fler sektorer och kan inte enbart förklaras av höga energipriser. Kriget i Ukraina kommer oundvikligen hålla energipriser höga, leda till brist på spannmål samt vissa viktiga metaller. Detta är ett hårt slag i magen för tysk fordonsindustri och fattiga länder där mat utgör en stor del av konsumtionen. Ett snabbt fredsavtal skulle förstås leda till ökad riskaptit på kort sikt, men skulle inte förändra de politiska besluten att fasa ut beroendet av rysk olja och gas. Med inflationsförväntningar som nu ligger en bra bit över inflationsmålet samtidigt som tillväxttakten avtar, minskar manöverutrymmet för centralbankerna att dämpa en eventuell lågkonjunktur. Man kanske inte kan höja räntor lika aggressivt för att riskera recession, men inte gärna stimulera mer. Däremot har den senaste tidens börsfall gjort aktievärderingen mer attraktiv, men för att se stor uppsida för aktier igen skulle vi behöva se att tillväxttakten går in i en acceleration igen, snarare än avmattning som vi ser nu.
Invasionen kom som en chock för världen och kriser som denna kan få decennielånga beslut att ändras på några dagar. Tyskland är det tydligaste exemplet på detta. I inledningen av invasionen vägrade Tyskland att förse Ukraina med vapen och under Krim-krisen ville man inte straffa Ryssland för hårt. Nu har man tvärvänt angående vapenexport till Ukraina, Nord Stream 2 ligger på is och till slut gick de med på att utesluta Ryssland från banksystemet SWIFT. I dagarna beslutade Tyskland att öka försvarsbudgeten till två procent, vilket gör den till världens tredje största försvarsbudget. Finanspolitiken kommer med andra ord vara generös med stora investeringar de kommande åren. Det gäller nu för Tyskland att fortsätta fokusera på sin beslutade klimatomställning men nu kompletterad med satsning på försvar, säkerhet och energiförsörjning. Och det behöver gå fort. Tyskland låter inte en kris gå till spillo.
Stockholm 11 mars 2022
Erik Nilsson, ansvarig för tillgångsallokering på Öhman Fonder.
Kontakt
Erik Nilsson
Ansvarig för tillgångsallokering
Denna marknadskommentar har framställts av E. Öhman J:or Fonder AB, ett svenskt fondbolag som står under Finansinspektionens tillsyn. Kommentaren har upprättats som en tjänst för Öhmans kunder och potentiella kunder och den får inte vidaresändas eller kopieras, helt eller delvis, till någon mottagare utan Öhmans skriftliga godkännande. Kommentaren får speciellt inte skickas till eller göras tillgänglig, och den är inte avsedd att vara tillgänglig, för någon person eller något företag hemmahörande i ett land där publicering eller tillgängliggörandet är förbjuden enligt lag eller föreskrift eller på något annat sätt begränsad. Kommentaren är inte en investeringsanalys eller investeringsrekommendation enligt definitionerna för detta i tillämplig lagstiftning och den har inte upprättats i enlighet med tillämpliga regler som syftar till att säkerställa investeringsanalytikers oberoende. Varken marknadskommentaren eller dess innehåll ska uppfattas som ett erbjudande, uppmaning eller rekommendation att göra en investering i något finansiellt instrument. Öhman tar inte ansvar för någon användning av informationen i denna marknadskommentar som investeringsunderlag eller för andra ändamål. Skäliga ansträngningar har gjorts för att säkerställa riktigheten av informationen i denna marknadskommentar, men det kan aldrig uteslutas att den baseras på oreviderade eller icke verifierade siffror och källor. Öhman lämnar därför inga garantier avseende innehållets riktighet eller fullständighet. Fullständig information om Öhmans tjänster och fonder kan erhållas gratis från Öhman.
Investeringar i finansiella instrument är förenade med risker som kan vara betydande. Finansiella instrument kan öka och minska i värde och investerare riskerar att inte få tillbaka det investerade beloppet. Investeringens avkastning och utveckling kan påverkas av många olika faktorer, där vissa kan vara specifika för det eller de företag som investeringen direkt eller indirekt avser medan andra kan bero på rådande marknadsläge och politiska förhållanden. En investering i ett finansiellt instrument bör alltid föregås av inhämtande och noggrann utvärdering av all information som investeraren bedömer är nödvändig för att förstå både möjlig avkastning för och risker förenade med den aktuella investeringen. Historisk avkastning är inte någon garanti för framtida avkastning.