Viktig information
Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Vi rekommenderar att du läser fondens faktablad och fullständiga informationsbroschyr innan du köper andelar i en fond.
”Should I stay or should I go”
“Should I stay or should I go” är en låt av det brittiska punkrockbandet The Clash som handlar om man ska vara i en relation eller inte. Den går säkert på repeat hos Riksbanken just nu, om vi relaterar den till Riksbanken och penningpolitiken. Ska vi stanna här eller ska vi sänka räntan? I protokollet från direktionens möte i mars diskuterade riksbankschef, Erik Thedéen samt vice riksbankscheferna, Per Jansson och Martin Flodén om räntan bör sänkas i redan i maj eller juni, medan Anna Breman och Aino Bunge förhåller sig neutralt och pratade mest om det som har hänt i den ekonomiska utvecklingen sedan mötet i januari.
Oavsett, Riksbankens reporäntebana talar för att det är 50/50 chans att de sänker räntan i maj. Men varför har Riksbanken bråttom med att sänka räntan redan i maj? Är svensk ekonomi på väg mot en krasch – eller påverkas Riksbanken av politiker, media, banker, företag och hushåll? Dilemmat som alla centralbanker just nu står inför är om de sänker för tidigt kan inflationsbrasan spraka upp igen, och om det blir en senare sänkning kan centralbankerna sätta ekonomin i recession – ingen av dessa alternativ är önskvärda.
Vad talar då för och emot en sänkning i maj vs juni? Inflationen i Sverige är på rätt väg, alla mått går mot 2 procents inflationstakt, även om den “sista milen” kanske är lite längre än tidigare antagits. Inför mötet i maj har Riksbanken fått ett nytt inflationsutfall från mars. Sannolikt är inflationen för mars låg och närmar sig 2 procentsmålet än tidigare antagit. Samtidig är det inte bara inflationen som betyder något, Riksbanken behöver även ha koll på kronkursen eftersom en försvagad krona kan ge importerad inflation. Om EURSEK ligger under 11,40 är det mycket som talar för en sänkning i maj.
Ett orosmoln är om EURSEK kan hålla sig på denna nivå om Riksbanken sänker i maj. Eftersom kapitalrörelser oftast går till den valuta som ger högst ränta givet att valutan inte väntas försvagas efter en sänkning. Därför är det en förutsättning att först och främst ECB, och kanske också Fed, sänker räntan. Men om Riksbanken sänker räntan i maj och de stora centralbankerna inte sänker räntan före midsommar så kan detta utmana kronkursen på riktigt. Då lever Riksbanken farligt. De kan då riskera en ny försvagning av kronan och högre importerad inflation på lite sikt.
Vad talar för att vänta med en räntesänkning i juni? Jo, för det första så har Riksbanken då tre inflationsutfall (mars, april och maj) att stödja sig på. Dessutom har staben på Riksbanken utarbetat en ny penningpolitisk rapport med tillhörande prognoser och en reviderad reporäntebana. Sist men inte minst har också Riksbanken då räntebesked från båda ECB och Fed i ryggen, som båda har möten i början av juni.
Risk management är viktigt både i relationer och inom penningpolitik, det är många frestelser man måste undvika. Senare i samma Clash-låt kommer ytterligare en strof Riksbanken bör ha i minnet; “If I go, there will be trouble, and if I stay it will be double”. Kanske det är det motsatta denna gång, för vad har Riksbanken att tjäna på att vänta dessa sju veckor för att få allt av tillgänglig information på plats? Mycket enligt min mening, det är mycket att förlora med att sänka räntan i maj. Självklart vill direktionen framhäva att Riksbanken tar oberoende beslut om penningpolitiken. Kom ihåg att Sverige är en liten, öppen ekonomi och är mycket beroende av vad ECB och Fed gör, något som också nämns av alla ledamöter i protokollet från marsmötet.
Så varför äventyra ödet med att leka oberoende centralbank? Det har Riksbanken gjort för med blandat resultat. Frågan är också om Sverige behöver lägre räntor i närtid; det är ingen kris i svensk ekonomi, arbetslösheten är fortfarande inget problem och bolagen tjänar pengar som aldrig för. För att komma tillbaka till The Clash, “should I stay or should I go”… kanske är det klokt att avvakta dessa sju veckor och se vad som händer. Svårt är det oavsett, se till att inte göra det svårare.
Stockholm 8 april 2024
Lars Kristian Feste, räntechef Öhman Fonder
Kontakt
Lars Kristian Feste
Räntechef
Allmänt formulär
Fyll i dina uppgifter nedan så kontaktar vi dig inom kort.
Denna marknadskommentar har framställts av E. Öhman J:or Fonder AB, ett svenskt fondbolag som står under Finansinspektionens tillsyn. Kommentaren har upprättats som en tjänst för Öhmans kunder och potentiella kunder och den får inte vidaresändas eller kopieras, helt eller delvis, till någon mottagare utan Öhmans skriftliga godkännande. Kommentaren får speciellt inte skickas till eller göras tillgänglig, och den är inte avsedd att vara tillgänglig, för någon person eller något företag hemmahörande i ett land där publicering eller tillgängliggörandet är förbjuden enligt lag eller föreskrift eller på något annat sätt begränsad. Kommentaren är inte en investeringsanalys eller investeringsrekommendation enligt definitionerna för detta i tillämplig lagstiftning och den har inte upprättats i enlighet med tillämpliga regler som syftar till att säkerställa investeringsanalytikers oberoende. Varken marknadskommentaren eller dess innehåll ska uppfattas som ett erbjudande, uppmaning eller rekommendation att göra en investering i något finansiellt instrument. Öhman tar inte ansvar för någon användning av informationen i denna marknadskommentar som investeringsunderlag eller för andra ändamål. Skäliga ansträngningar har gjorts för att säkerställa riktigheten av informationen i denna marknadskommentar, men det kan aldrig uteslutas att den baseras på oreviderade eller icke verifierade siffror och källor. Öhman lämnar därför inga garantier avseende innehållets riktighet eller fullständighet. Fullständig information om Öhmans tjänster och fonder kan erhållas gratis från Öhman.
Investeringar i finansiella instrument är förenade med risker som kan vara betydande. Finansiella instrument kan öka och minska i värde och investerare riskerar att inte få tillbaka det investerade beloppet. Investeringens avkastning och utveckling kan påverkas av många olika faktorer, där vissa kan vara specifika för det eller de företag som investeringen direkt eller indirekt avser medan andra kan bero på rådande marknadsläge och politiska förhållanden. En investering i ett finansiellt instrument bör alltid föregås av inhämtande och noggrann utvärdering av all information som investeraren bedömer är nödvändig för att förstå både möjlig avkastning för och risker förenade med den aktuella investeringen. Historisk avkastning är inte någon garanti för framtida avkastning.